Sunday 1 March 2015

Det har hänt något fruktansvärt!

En av mina första bloggvänner från då jag började blogga 2010, Ingabritt Tomboulidou, har dött! Ingabritt har skrivit så gott som dagligen i den fina bloggen "Aktuellt i Grekland" från Naousa i norra Grekland. Så många fina utflykter man fått följa med henne på!!!

Jag läste "Mitt svåraste inlägg" i hennes blogg någon gång i januari och av det förstod man ju att Ingabritt var sjuk. Hon skrev att hon inte skulle skriva mer i bloggen p.g.a dålig hälsa.

Jag tror att det var bröstcancern som tog hennes liv. Ack så tråkigt det är!

Man ska verkligen ta vara på livet (och det gjorde verkligen Ingabritt!), man vet aldrig vad som kan hända. Ack ja, ack ja.

Vila i frid kära, fina Ingabritt! Vi är många som saknar dig!!!

6 comments:

My kids' Mom said...

Å så sorgligt! Jag har också tittat in i hennes blogg lite då och då. Ja, det är så sant att vi får vänner genom våra bloggar. Nästan som när man hade brevkompisar förr. Jag råkade också ut för att en av mina bloggvänner dog för en tid sedan, i en trafikolycka. Det kändes så sorgligt fastän jag aldrig träffat henne. Hennes man skrev inlägget och berättade för oss alla som följde hennes blogg.

Vilket fint inlägg Eva.

Ha en bra kväll.

Kram, Anneli

Semester & Mat said...

Så fruktansvärd sjukdom.
Har också kikat in på hennes blogg förut någon gång, kände igen den direkt när jag nu gick in där.
Knepigt att läsa det inlägget när hon inte finns längre.
Tänk vilken kontakt vi i bloggvärlden får med varandra.
Kram

Steve said...

Så trist. Jag tittade in på hennes blogg då och då. Grym sjukdom som bara kommer och tar över livet. En påminnelse om att ta vara på den dag som är. Ha de gott!

Unknown said...

@Anneli
Tack Anneli. Ja, det har du rätt i att det nästan är som gamla tiders brevvänner, har jag aldrig tänkt på! Jag hade många brevvänner både i Sverige och utomlands. Ibland tänker jag på dem och undrar hur de har det, men vet inte om breven finns kvar, vet inte hur jag ska hitta dem.
Vad hemskt med din bloggvän som dog i en bilolycka också! Man skulle verkligen önska att alla fick leva sina liv tills man blir gammal och dör normalt av ålderdom. Ack ja, ack ja.
Kram

@Caroline
Ja, även om man oftast inte träffas, så blir man ju ändå vänner.
Tack, kram

@Steve
Det är verkligen tråkigt. Tack för din kommentar, Steve!

Äventyret framtiden said...

Inga-Britt är mycket saknad. Jag anade att hon hon skulle dö, att cancern vann hennes långa kamp till slut.
Livet är. Verkligen.
Åter har vi fått en påminnelse om att ta vara på dagen och inte att bara använda orden gång efter annan.

Kram

Unknown said...

@Pettas
Ja Karin, så är det. Även om det är ganska svårt att låta bli att tänka på det ena och andra som har att göra med framtiden.
Jag saknar Ingabritt mycket, även om vi aldrig träffades. Man kan förstå mycket om en person bara genom det skrivna ordet! Det känns bra att hennes fina blogg finns kvar för oss och för hennes barn, barnbarn, sedermera barnbarnsbarn och för all framtid!
Tack och kram